|
Harplinge väderkvarn – mer än mjöl och
minnen
2006-07-19
00:00
HARPLINGE
Mitt i det lilla samhället står den.
Stolt sträcker den upp sina vingar mot himlen. För Harplinge
väderkvarn är det inte längre mjölet som står i centrum – utan
kulturen.
Sedan den ideella ”Föreningen Harplinge
Väderkvarn” tog över driften av kvarnen 2001 har medlemmarna hela
tiden arbetat för att den ska bli ett kulturellt centrum.
–
Kvarnen är en centrumgestalt på hög nivå. Att samla folket, det är
en uppgift vi har, säger Sven Ericsson, olerrdförande i
föreningen.
Främst är det musiken som står i fokus, och de
senaste åren har flera konserter hållits i den gamla
kvarnen.
– Vi har haft 17 musikarrangemang av olika slag här
förra året. I år har vi haft sju stycken, berättar han.
Det
är både lokala och mer långväga artister som kommer och spelar.
Något som varit särskilt populärt är de artister och musiker som
kommit från Skottland.
– Den skotska musiken drar fulla hus.
Så har det alltid varit, berättar Sven
Ericsson och
ler.
Väderkvarnen har också blivit känd för sitt
traditionella nyårsfirande. Under nyårsnatten belyses kvarnen, det
spelas musik och hålls tal - och så blir det fyrverkerier.
–
Det har blivit en tradition. Fyrverkerier är ett
folknöje.
Föreningen arrangerar även konstutställningar och
bjuder in föreläsare.
Trädgårdskonsulenten Gunnel Carlsson
från ”Gröna rum” är en av föreläsarna som varit där, en annan var
John Pohlman som inte helt otippat talade om väder och
vind.
Så visst har Harplinge väderkvarn blivit något av ett
kulturcentrum. År 2002 fick föreningen dessutom ta emot Kulturlaxen,
ett kulturpris som delas ut av kommunen.
– Vi har tusentals
besökare här varje år, säger Sven Ericsson och visar gästboken som
många skrivit i genom åren.
Sven Ericsson guidar runt i
kvarnen, som består av hela sju våningar.
– Här har vi
konserterna, säger han och slår ut med armarna.
Vi befinner
oss på första våningen.
Rummet är tomt, kantigt och har
träbalkar i taket. Hela kvarnen är förstås byggd i trä, och det
luktar som det brukar göra på ett gammalt museum. Trots att det är
värmebölja utomhus är det ganska svalt, men längre upp i byggnaden
blir det varmare.
Vi följer Sven Ericsson upp för de
branta, något vingliga trätrapporna. Han visar de gamla
kvarnstenarna och siktmaskinerna, och berättar hur vindkraft ger
energi nog åt en kvarn att mala.
Det senaste decenniet har
Harplinge väderkvarn fått sig en rejäl ansiktslyftning. När den
nuvarande ägaren Kjell Bengtsson köpte kvarnen 1986 var deni
stort sett fallfärdig.
– Det regnade in. Hade vi inte gjort
något åt den, hade vi fått riva, berättar Sven Ericsson.
Med
hjälp av bland annat Länsstyrelsen, Länsarbetsnämnden och Hallands
länsmuseer påbörjades under hösten 1996 en omfattande renovering
inom ramen för Hallandsmodellen.
– Vi fick resurser att
montera ned stora delar av kvarnen och skaffa nytt
material.
Skadade bjälkar byttes ut, hela hättan med axlar
och drev lyftes av och kunde renoveras. Kvarnen fick också helt nya
vingar och en ny ”rosett”. Renoveringen stod färdig
2001.
Trots att kvarnen nu är i gott skick, finns det
fortfarande en sak som bekymrar Sven Ericsson. Det går nämligen inte
att mala i kvarnen längre.
– Den får ingen kraft av vingarna.
De har skruvat sig och måste vridas till så att de kan fånga upp
vinden, förklarar han.
Det är nu två år sedan man senast
malde något i kvarnen. Förhoppningen är dock att man någon gång i
framtiden ska kunna mala mjöl igen.
Tills vidare får den duga
som kulturcentrum. Dessutom är kvarnen öppen för guidade
visningar.
Och att man har rent mjöl i påsen kan Sven
Ericsson försäkra:
– Vi har bara kravodlat spannmål. Det är
inget annat som duger.
Kvarnen byggdes 1895 av
Gustaf von Segebaden.
Typen kallas ”Holländare”,
vilket innebär en konstruktion som automatiskt vrider
vingarna mot vinden.
Ägaren heter Kjell Bengtsson.
Han köpte kvarnen 1986.
Dessförinnan har den haft
sex ägare.
Kvarnen har sju våningar och är 22
meter hög.
Vingarna är tillverkade i lärk-
och granträ och har en spännvidd på 21 meter. De är
manuellt inställbara.
För att kunna mala krävs
en stadig vind på fem till sex meter per
sekund.
Enligt Sven Ericsson finns det bara två
kvarnar av den här typen i Halland, vilket gör den
speciellt unik.
Se även: http://www.harplingekvarn.se/
LINDA LUNDELL
|
